Är Östersjön ett hav eller sjö? Fakta om innanhavet

Till skillnad från vad många tror är Östersjön inte ett klassiskt hav – vattnet är varken salt som Atlanten eller sött som Vänern utan något mittemellan. Den smala öppningen mot världshaven via danska sund gör att Östersjön får en egen kategori. Läs vidare för att förstå vad forskare och myndigheter faktiskt säger.

Yta: 413 000 km² · Maxdjup: 459 m · Medeldjup: 55 m · Salthalt: bräckt vatten · Ålder: ca 12 000 år

Är Östersjön ett hav eller en sjö?

Svaret är varken det ena eller det andra – åtminstone inte helt. Östersjön klassificeras geografiskt som ett innanhav, alltså ett vattenområde som är helt eller nästan helt instängt från världshaven men ändå har förbindelse med dem genom smala sund. Definitionen avgörs av att vattnet strömmar in från Nordsjön via Öresund, Stora och Lilla Bält, samtidigt som stora mängder sötvatten från nio omgivande länder späder ut saltbalansen.

Definition av hav och sjö

Ett hav kännetecknas traditionellt av saltvatten och direkt kontakt med oceanerna. En sjö är däremot normalt ett sötvattenområde helt avskuret från världshaven. Östersjön passar in i ingen av dessa kategorier perfekt. Vattnet är bräckt – en blandning av söt- och saltvatten – och förbindelsen till Atlanten är begränsad till några få smala sund vid Danmark. Enligt WWF är Östersjön världens näst största brackvattenhav efter Svarta havet.

Östersjöns klassificering som innanhav

Stockholms universitets faktaunderlag beskriver Östersjön som ett nästan helt instängt innanhav med smala förbindelser via Öresund och Bälthavet. VISS Länsstyrelsen bekräftar att Östersjön är ett 413 000 km² stort innanhav med bräckt vatten. Det officiella svenska vattenregistret klassificerar alltså området som just ett innanhav, vilket är den vedertagna termen i vetenskapliga och förvaltningssammanhang.

Vad är skillnaden mellan sjö och hav?

För att förstå Östersjöns särprägel behöver man först se hur världshaven och insjöarna skiljer sig åt. Världshaven täcker omkring 71 procent av jordens yta and has a relatively uniform salt content around the world. Salthalten i världshaven ligger på cirka 35 promille, enligt WWF. Insjöarna däremot är i regel sötvatten och saknar kontakt med oceanerna.

Salinitet och vattenmängd

Salthalt mäts i gram salt per kilo vatten. I världshaven är den genomsnittliga salthalten 35 gram per kilo (35‰). I Östersjön ligger den genomsnittliga ytvattensalthalten på endast 7 gram per kilo, enligt Itämeri.fi. Det innebär att Östersjön är ungefär fem gånger mindre salt än Atlanten. Salthalten varierar också kraftigt inom Östersjön själv: i Öresund uppmäts omkring 10 promille medan Bottenvikens ytvatten har bara 2–3 promille.

Geografiska kopplingar till oceaner

Östersjöns unika läge skapar ett dynamiskt system. Saltvatten strömmar in från Kattegatt och Nordsjön genom de danska sunden, medan enorma mängder sötvatten – uppskattningsvis 500 km³ årligen – tillförs från älvar och avrinningsområden som omfattar nio länder och 90 miljoner människor. Enligt WWF innebär detta att Östersjön ständigt balanserar mellan att vara för salt för sötvattenarter och för söt för marina arter.

Varför heter det Östersjön när det är ett hav?

Namnet Östersjön härstammar från historiska och geografiska perspektiv snarare än strikt geografisk klassificering. ”Öster” refererar till det östliga läget i förhållande till Centraleuropa för de germanska och romanska folk som gav området dess namn. Idag används även termerna Baltiska havet och Baltiska sjön, vilket speglar den tvetydighet som omger klassificeringen.

Historiskt namnursprung

Namnet ”Östersjön” (Mare Balticum på latin) har använts sedan antiken. Germanska stammar i norr och romerska kartografer kallade området för ett ”hav” baserat på dess storlek och rörelsemönster, inte på vattenkemin. Wikipedia noterar att namnet har historiska rötter och att alternativen Baltiska sjön och Baltiska havet också förekommer i olika sammanhang.

Svenskt ordförråd hav vs sjö

I svenskan används ”hav” vardagligt för alla större saltvattenområden, medan ”sjö” traditionellt betecknar insjövatten. Östersjön bryter mot denna enkla uppdelning eftersom den är salt nog för att vara ett hav men söt nog för att ifrågasätta den kategoriseringen. Helsingforskonventionen, som reglerar Östersjöområdet, definierar regionen utifrån praktiska och rättsliga gränser snarare än strikt hydrografisk klassificering.

Är Östersjön saltvatten och vad är salthalten?

Östersjön klassificeras definitivt inte som saltvatten i egentlig mening. Vattnet är bräckt, vilket innebär att det har en salinitet som ligger mellan sötvatten och salt havsvatten. Den genomsnittliga salthalten är omkring 7 promille, jämfört med 35 promille i världshaven, enligt Natur och miljö. Det gör Östersjön till ett av världens minst salta kustområden.

Bräckt vattenegenskaper

Bräckt vatten uppstår när salt- och sötvatten blandas. I Östersjön sker detta genom att Atlantvatten strömmar in genom de danska sunden medan stora floder som Neva, Oder och Vistula för in färskvatten. Resultatet är ett vattenlager där det tyngre saltvattnet sjunker till botten medan lättare sötvatten stannar vid ytan. WWF förklarar att salthalten ökar med djupet eftersom saltvatten är tätare än sötvatten.

Variationer i salthalt

Salthalten är inte jämnt fördelad över Östersjön. Enligt WWF varierar ytvattensalthalten dramatiskt: i Öresund i söder uppmäts omkring 10 promille, medan Bottenviken i norr har endast 2–3 promille. Itämeri.fi rapporterar att salthalten har minskat i Bottenviken, Bottenhavet och Norra Östersjön sedan 1970- och 1990-talen. Dessa förändringar påverkar vilka arter som kan överleva i respektive område.

När blev Östersjön ett hav och dess historia?

Östersjöns historia som brackvattenhav är förhållandevis kort i geologisk skala – omkring 12 000 år. Före den senaste istiden var området täckt av is. När isen smälte bildades först en enorm smältvattensjö, kallad Ancylussjön, som gradvis omvandlades när förbindelsen med världshaven öppnades och saltvatten började strömma in.

Geologisk utveckling

Den geologiska utvecklingen har formats av istiderna. För omkring 12 000 år sedan skedde den så kallade Littorin transgressionen, då havsvatten började flöda in i det som idag är Östersjön. Enligt WWF övergick området gradvis från smältvattensjö till brackvattenhav under denna period. Stockholms universitets faktaunderlag bekräftar att Östersjön utvecklats till sin nuvarande form under de senaste 12 000 åren.

Från insjö till brackvattenhav

Östersjön har alltså historiskt varit både hav och sjö. Under den så kallade Litorinahavstiden för omkring 7 000–4 000 år sedan var salthalten högre än idag. WWF beskriver att Östersjön har genomgått flera faser där den wechselat mellan mer havliknande och mer sölika tillstånd. Idag befinner sig Östersjön i en relativt söt fas jämfört med historiska toppar.

Salthaltsjämförelse: Östersjön mot andra vatten

Tre parametrar – salthalt, yta och volym – skiljer Östersjön från världshaven och andra innanhav.

Östersjön och Svarta havet är de två största brackvatteninnanhaven i världen. Svarta havet har högre salthalt (omkring 18 promille) eftersom det har en större vattenomsättning genom Bosporen. Östersjön är mer instängd och får mindre saltvattentillflöde i förhållande till sötvatteninput.

Specifikationer och officiell klassificering

Vattenmyndigheterna och akademiska institutioner använder specifika mått och klassificeringar för att beskriva Östersjön.

WWF och Natur och miljö använder måtten för att understryka Östersjöns unika karaktär som ett grunt innanhav med låg vattenomsättning. Stockholms universitets faktaunderlag bekräftar att detta gör området sårbart för förändringar i både klimat och mänsklig påverkan.

Röster om Östersjön

Vattnet i Östersjön är bräckt – en blandning av söt- och saltvatten. Havet är världens näst största brackvattenhav efter Svarta Havet.

— WWF (miljöorganisation)

Östersjön är ett unikt hav, eller rättare sagt, innanhav.

— Natur och miljö (miljöorganisation)

Östersjöns klassificering som innanhav är inte bara en akademisk fråga. Den har praktiska konsekvenser för miljölagstiftning, fiskeriförvaltning och internationellt samarbete. Helsingforskonventionen omfattar Östersjön och definierar rättsliga gränser för samarbetet mellan de nio kustländerna. För svenska myndigheter och medborgare innebär det att Östersjön kräver särskilda skyddsåtgärder som varken gäller för typiska insjöar eller saltvattenhav.

Relaterad läsning: Sveriges landskap karta med namn · Vilka länder ingår i Norden

Östersjöns medeldjup på cirka 55 meter och bassänger understryker varför det betraktas som ett grunt innanhav snarare än öppet hav.

Vanliga frågor